Tag Archives: gediphoto

Företagsporträtt Stockholm – Att fotografera porträtt för företag

Företagsporträtt

Ovan ser ni en professionell studiobild som jag har tagit för en kund.

I dagens samhälle med en kamera i nästan varje mobil enhet, blir det lätt urvattnat med ett fotografi, och detta reflekteras tydligt på olika hemsidor och även professionella nätverk som LinkedIn. Profiler tagna som selfies ger endimensionella, platta bilder tagna med känslan av billiga kameror och amatörskap. Men för att inte framstå som raljerande, så förstår jag att porträttfotografering kan lätt kännas som en lyxvara, det blir bland det första man väljer bort. men vinsterna av att ha en profesionell bild kan vara väldigt stora och kostnaden för att ta sitt porträtt blir då en obetydlig investering.

Tänk dig att du lyckas sälja in en konsult delvis tack vare ett proffsigt och förtroendeingivande porträtt på CV’t eller hemsidan. En sådan affär brukar vara värd tiotusentals kronor för bolaget. Att då ha spenderat några enstaka tusenlappar på proffsiga företagsporträtt blir inte en särskilt stor sak. Undersökningar visar att proffsiga företagsporträtt ger både ett förtroendeingivande intryck och förmedlar kompetens, det är en väldigt kraftfull kombination.

En fördel jag har som porträttfotograf för företag är min flexibilitet. Med portabel studio som specialtet, kan jag ta högkvalitativa porträtt på plats hos kund. Konsultbolag inom just IT, som jag arbetar med mest, har oftast en rätt hög omsättning av anställda. Därför åker jag återkommande till bolagen – oftast i anslutning till något månadsmöte och fotograferar de nyanställda och de som vill ha en uppdaterad bild. På detta sätt kan jag också hålla ner kostnaderna till rimliga nivåer!

Det finns givetvis flera olika typer av porträtt beroende på vad kund vill ha, här kommer några fler exempel:

Företagsporträtt, vit bakgrund

Företagsporträtt vit bakgrund med gradient. Enklaste formen av företagsporträtt men ger ändå ett förtroendegivande, seriöst och kompetent intryck.

 

Företagsporträtt, skådespelare

Företagsporträtt, skådespelare. Lite mer Hollywoodkänsla och flärd i känslan av porträttet. Här är personligheten och utsrålningen också viktig att få med.

 

Företagsporträtt, exklusivt

Företagsporträtt, exklusivt. Ett bolag som arbetar med bland annat lyxresor till Dubai behöver en kombinerad känsla av exklusivitet och förtroende.

Saknar ni riktiga porträtt tagna av en fotograf? Tveka inte att kontakta mig för en offert till ert företag, det finns också mer att läsa om företagsporträtt här.

Fotosession i Stockholm: Fotografering av talanger inom acroyoga

Per och Katarina - Acroyogainstruktörer

Jag är verkligen lyckligt lottad. Jag stöter för jämnan på otroliga talanger här i Stockholm, oftast av ren slump. Denna gång provade jag på acroyoga några gånger med min fru och kom i kontakt med två härliga individer, Katarina och Per.

De var våra instruktörer och håller kurser på olika nivåer i acroyoga här i Stockholm. Jag blev väldigt imponerad av deras talang och med deras härliga utstrålning och personligheter kände jag rätt snabbt att det skulle bli riktigt bra bilder om jag fick fotografera dem nån gång.

Per och Katarina, acroyoga

Per och Katarina, acroyoga

Efter att ha gått några gånger hos dem samlade jag till slut modet att presentera mig själv och frågade om de kunde tänka sig en fotosession med mig. Till min stora glädje tackade de ja.

Foto av acroyoga
Så, en vacker sommardag träffades vi på ett fullpackat Hornsbergs strand på Kungsholmen och började sessionen med att äta lite och prata. Deras givmilda, omtänksamma och fina attityd gentemot livet och sina medmänniskor smittade snabbt av sig på mig, och vi började plötsligt prata om allt mellan himmel och jord. Det var en väldigt trevlig och givande stund och jag glömde nästan varför vi var där.

Jämställd acroyoga!

Jämställd acroyoga!

Men med solen som smygandes mot horisonten var det dags att sätta fart! Jag tog fram min kamerautrustning som inom väldigt kort skrämde iväg spridda soldyrkare framför kameran och attraherade en publik som höll sig på behagligt avstånd. Det blev en show för dem minsann, jag menar – hur ofta ser man det här:

Balanserad acroyoga

Balanserad acroyoga

Vi hade väldigt trevligt och tiden gick snabbt. Plötsligt var solen borta och kvar fanns bara skymningen och mina blixtar. Vid det här läget kunde jag vända på kameran då det blev folktomt och få med lite mer linjer i bakgrunden med arkitekturen. Det blev också min favoritbild från hela sessionen. Vad tycker ni?

Fotograf acroyoga

Tekniknörderi: Hela sessionen togs en sommareftermiddag och strax innan solnedgång. Jag behövde använda samtliga speedlites jag har (Fyra st Canon 600EX-RT) för att kunna matcha solens styrka vid den tidpunkten, och trots att de jobbade tillsammans var det ändå svårt för blixtarna att jobba i solljuset. Tack och lov blev det enklare med tiden då solen gick ner och blev svagare. Bilderna i början togs med HSS (High Speed Sync) och mot kvällen bytte jag till en 120cm octa som spred ljuset någolunda brett för att få både armar och ben i ljus, som man kan se på sista bilden framför allt.

Gravidfotografering i min Stockholmsbaserade studio

gravidfotografering

Min specialtet är som bekant att jag har en portabel studio och kan ta med mina saker till valfritt ställe för en fotosession. Däremot är det ett faktum att jag kommer aldrig kunna bära med mig all utrustning jag har, så det är alltid lite extra roligt när jag får tillfälle att ha en fotosession hemma hos mig i centrala Stockholm.

Denna gång var det fina paret Anna och Marco som jag fick fotografera. Anna är gravid i månad 8/9 i skrivande stund och ville (såklart) föreviga den gravida slutspurten.

Känslomässigt tycker jag det passar oerhört fint med mörk bakgrund och kontrasten av försiktigt belyst hud som framhäver kroppens former för just gravida.

En lite lustig effekt som hände och som jag inte märkte tidigare – magen är lite närmare ljuset än resten av kroppen, ser ni hur ljuset blir starkare på just magen? På det lägger just magens runda form en konvex effekt och nästan förstorar ljuset. Jag gillar dock effekten, det sätter magen i centrum – ögat lockas som bekant till de ljusare områden först.

Härnäst var det dags att ta med Marco i sessionen. Jag bad honom sätta sig på en stol mitt emot Anna och lyssna på magen. Med lite ledande frågor fick jag honom till slut i ett läge där han stillsamt lyssnade på deras kommande barn och slappna av i stunden.

gravidfotografering

Marco och Anna tillsammans, min favoritbild.

Vi fortsatte en stund till och tog bilder från olika vinklar innan den blivande mamman till slut behövde sätta sig ner 🙂 Jag är personligen välidgt nöjd med fotografierna, de sätter magen i centrum och bilderna med dem tillsammans förmedlar en känsla av intimitet och kärlek till deras kommande barn. Vad tycker ni?

gravidfotografering

Anna och gravid-magen

Tekniksnack: Uppsättningen var i sin enkelhet väldigt kraftfull. Jag satte två stripboxar symmetriskt till vänster och höger om kameran med raster på båda för att undvika ljusspill på den mörka bakgrunden och hennes kropp. Vid sessionen med båda flyttade jag fram (mot kameran) den vänstra stripboxen (från kameran sett) för att få ljus på Marcos ansikte. Blev lite förvånad över att kvalitén på ljuset ändå var rätt bra för hans ansikte!

För de som inte tycker om högdragarna på magen, kan det vara värt att lägga på en extra diffusion på området för att dämpa det, alternativt sätta blixtarna på lägsta zoom. Tänk också på att naveln kan bli lite iögonfallande vid gravidfotografering (speciellt om kvinnan är piearcad sen tidigare). Ljuset sprids extra mycket just där pga hudens utseende och kan leda blicken dit för mycket. Jag valde att sätta skuggan där på de flesta bilder och efterbearbeta bort det annorlunda ljuset kring naveln på de övriga bilderna.

Porträttfotografering i hagaparken, Stockholm med Nadja

nadja

Fotoåret 2016 har varit väldigt bra för mig hittills. Jag har känt att balansen mellan egna fotoprojekt och fotojobb är alldeles lagom, men allt fotande har helt klart tagit tid från bloggandet.

Men nu inför sommaren, börjar det lugna sig lite och jag har äntligen både tid och lust att skriva lite i bloggen, så denna gång tänkte jag berätta om en fotosession jag hade alldeles i början av året, i 20 graders kyla tillsammans med min modell Nadja.

Jag har (äntligen) börjat specialisera mig inom fotografering och porträttering av människor är klara favoriten även om jag ibland tar kameran och gör fotokonst det jag ser. Så denna gång var det vinterporträtt på agendan.

Solen sken den dagen, men i januari innebär detta bara mer kyla. Temperaturen låg kring -20 strecket, frost började bildas på min kameradisplay, på Najdas huvud (vilket jag såklart skrattade gott åt) och hennes ansikte var en rödare nyans än vanligt (vilket gav mig mer jobb med efterbearbetningen såklart). Men vi fortsatte att plåta och fick flera väldigt bra bilder!

Nadja porträttfotografering Nadja porträttfotografering
Nadja har en varm personlighet med mycket humor och nära till skratt. Och självklart försökte jag att få med detta i porträtteringen av henne, jag ville ville att hennes personlighet skulle lysa igenom kylan och vinterkläderna. Så vi tog några bilder till innan kylan tog överhanden och vi avslutade sessionen med en tanke om att ha en fotosession till, fast på sommaren denna gång!

Nadja porträttfotografering

Är det nödvändigt att efterbearbeta ett fotografi?

nattlysande moln över stockholms skärgård

Även om jag i dagsläget använder Photoshop och Lightroom som en naturlig del av mitt fotograferande och efterbearbetning är en given process i mitt arbete, vet jag inte hur många gånger jag frågade mig själv i början om efterbearbetning verkligen är nödvändigt.

Jag insåg till slut att foto direkt från kameran inte räcker till för att beskriva det jag ser och vill förmedla med mina fotografier, så jag började med efterbearbetning. Idag använder jag det till att förstärka vad jag ser och till att leda ögat rätt, för ärligt talat – en bild direkt från kameran är sällan perfekt. Så jag rotade lite i arkivet och hittade ett foto jag har ”ratat” sen tidigare och jobbade lite på den för det här inlägget. Nedan är den färdiga bilden och sedan följer processen.

Vi börjar såklart med bilden taget direkt från kameran. Jag fotograferar alltid i RAW format (JPG är ett annat format som de flesta känner igen). RAW är lite svårt att beskriva, men föreställ dig en sammansättning av JPG filer med alla färger, kontraster vitbalanser (och massa annat) samtidigt, det är en RAW bild – alltså all information finns i fotot. Det ger dig möjligheten att skruva in färg, kontrast eller t ex vitbalans tills du har uppnått det resultat du vill ha.

Bilden taget direkt från kameran.

Bilden taget direkt från kameran.

Man kan ganska direkt se att fotot inte är rakt, rätt matt och helt enkelt tråkig. Inte så konstigt att jag ratade den. Men om jag skulle jobba lite på den tänker jag att ljusen i horisonten är lite intressanta, så jag rätar upp bilden, klipper bort onödiga ”döytor” och ser till att ljusen och intressanta områden hamnar i fokus.

Bilden är nu rak och sätter lite fokus på ljuspunkterna.

Bilden är nu rak och sätter lite fokus på ljuspunkterna.

Jag tycker dock fortfarande att fotot är ointressant och missvisande. Jag kommer ihåg molnen som mer dramatiska, så jag lägger på en hel del skärpa i bilden. Detta ger molnen den dramatiska looken jag minns.

Med skärpa i bilden blir molnen mycket mer dramatiska.

Med skärpa i fotot blir molnen mycket mer dramatiska.

Härnäst var det dags för vitbalansen. Det kan beskrivas som ”vad kameran ser som vitt”. I det här fallet ser man att de vita molnen är lite gulaktiga (s.k. varm vitbalans), jag behöver alltså justera vitbalansen lite åt det motsatta hållet (kalla) för att kompensera för det. Molnen blir då vita och hela bilden blir kallare (och därför blåare) – detta gör också att himlen får också en vacker och djupare blå färg.

Med vitbalansen korrekt blir färgerna med levande.

Med vitbalansen korrekt blir färgerna med levande.

Nu var det dags för det röda. Jag minns att det såg ut som att himlen stod i brand. Det var en klar och intensiv röd färg som lyste längst horisonten, så jag skruvar lite på det röda i fotot och ökar dess intensitet.

Bilden efter att det röda har förstärkts. Kontrasterna i färg bli klarare och ger ytterligare en dramatisk look i bilden.

Bilden efter att det röda har förstärkts. Kontrasterna i färg bli klarare och ger ytterligare en dramatisk look i fotot.

Det sista jag känner är lite distraktion av ljuset från ön. Jag tycker det är lite för mycket hus (båtar?) så jag väljer att redigera bort den ena och behålla en ensam ljuskälla. Det ger en mer melankolisk känsla av att vara det enda ljuset i en mäktig miljö under en dramatisk himmel. Det är väl lite så man känner sig ute på skärgården tänker jag – ensam i en mäktig natur.

nattlysande moln

Den färdiga bilden. Vad tycks, var det någon förbättring?

Så, det var ett exempel på hur min tankeprocess kan vara under efterbearbetningen av ett fotografi. Personligen tycker jag att det verkligen behövdes i det här fallet. Det gjorde fotot mycket mer intressant och förmedlar det jag ville. Vad tycker ni, behövs efterbearbetning?

Semester på Gran Canaria och kameran med iPhone 6S

Taget under en Gävlesemester.

I februari brukar det för mig vara tids nog att känna för ett slut på vintern. Man börjar bli redigt trött på kyla, mörker och detta konstanta gråa som är under dagen. För att inte tala om hur trist det är att fotografera i såna ljusförhållanden!

Alltså, lagom tid för en solpaus med andra ord. Denna gång bar det hän med en långweekend till Gran Canaria! Och i vanlig ordning hamnade jag i dilemmat, om vilken kamera ska jag ta med. I de flesta fall brukar jag ta min trogna mellanformatskamera Canon 60D och Canons vidvinkelobjektiv på 10-22mm. Det är en kombination perfekt för semester har jag märkt. Jag kan fotografera landskap, byggnader (selfies med min fru) och få med en stor del av omgivningen samtidigt. Medan kameran och objektivet inte tar så mycket plats eller väger särskilt mycket.

Men just denna semester kände jag att det var lite för mycket med min ordinarie kamera, semestern var bara några dagar och prioriteringen var annat. Och eftersom jag ännu inte har testat kameran på min nya iPhone 6S så bestämde jag för att skippa kamera och göra som många andra, bara använda telefonen!

Bilderna som följer nedan har jag alltså tagit lite spontant under semesterns gång, och bearbetat dem lite grann i telefonens egna foto-app. Jag gjorde dem fyrkantiga då Instagram är en klassisk plattform att dela sina bilder på.

OK, färdigpratat, här är några av de jag tog som jag gillade mest;

Just denna dag var det bad rekommenderas inte på stranden.

Just denna dag var det bad rekommenderas inte på stranden. Det kan man kanske märka av bakgrundens vågor.

Ett lås som hängde mot bakgrunden. Det blir lite skärpedjup med den här kameran ändå!

Ett lås som hängde mot bakgrunden. Det blir lite skärpedjup med den här kameran ändå!

Solnedgång med Maspalomas-fyren i bild.

Solnedgång med Maspalomas-fyren i bild.

Ökensand och en plattfotad fotograf som sätter sitt spår.

Ökensand och en plattfotad fotograf som sätter sitt spår.

Hemresedags. En bild taget i farten från trapporna på väg in till planet.

Hemresedags. En bild taget i farten från trapporna på väg in till planet.

I allmänhet brukar jag använda min smartphone för vardagsbilder och jag kan tycka att det är helt OK kvalitet på semesterbilderna jag fick från min iPhone 6S denna gång. Jag måste däremot släppa tanken på att bilderna blir mästerverk eller att kunna skrivas ut i större format. Men för ändamålet tycker jag ändå att det blev bra, jag fick OK bilder och jag kundel lämna min riktiga kamera hemma istället för att försöka klämma in den i mitt lilla handbagage jag använde för de 4 semesterdagarna.

Vad tycker ni?

En fotografs tillvaro i Stockholm 2016 – Året börjar ta form

Hej kära läsare och god fortsättning!

Då sitter jag här igen, nytt år framför mig med massa spännande sessioner och så reflekterar jag såklart lite på det föregående året. Vad har jag lärt mig för läxor? Vad var bra, vad var dåligt – och framför allt, hur ska jag göra framöver?

Bruden sjunger

Bruden sjunger

De som arbetar inom IT-branchen känner nog igen dessa frågeställningar. Det kallas för ett Agilt / Lean arbetssätt och handlar mycket om att göra experiment och lyssna på kunden. Vad tycker just du om vad-det-nu-kan-vara? Med statistik/mätningar, kundformulär, användartester och annat, hittar man sakta fram till något som fungerar bra. Tillsammans bygger man alltså fram en attraktiv produkt!

Ari gör yoga

Ari gör yoga

Och tro det eller ej, jag har både hållt ett öga på er och frågat er en massa saker! Jag ser t ex att över 95% (i snitt) av er som läser ett inlägg stänger ner fönstret och går vidare någon annanstans, det är alltså väldigt lågt intresse att läsa andra inlägg som jag har gjort eller klicka runt på hemsidan och se vem jag är som fotograf och vad jag erbjuder. Jag har en massa spännande teorier och experiment i bakfickan som jag ska prova nu under årets gång. (T ex ser jag att ni som läser de inlägg som är skrivna med humor och glimten i ögat har en högre tendens att klicka runt och läsa mer!)

  • Var rolig.
  • Få inte humor-prestationsångest

Ett experiment skulle t ex kunna vara att länka något i inlägget? Läs mer om vem jag är som fotograf här, t ex? Aja, nog om detta nu.

Profilbild för anställda på företag

Profilbild för anställda på företag

För att gå vidare, 2015 har varit ett fantastiskt år för mig fotografiskt. Jag har i princip investerat klart i min utrustning, och arbetar ständigt med mitt kunnande, bildspråk och intresse för att känna mig väldigt trygg i den jag är som fotograf och vad jag erbjuder. Jag har fotograferat företagprofiler, tillställningar på bl a Grand Hotel, dokumenterat (föredrar den termen) bröllop, haft kärleksfotosessioner och fotograferat SM-medaljörer, bara för att nämna några få saker jag har gjort. Ändå är fotografering en väldigt liten del av min totala omsättning (jag är också IT-konsult och apputvecklare). Men jag hoppas kunna öka på den under året som kommer nu.

Ett vackert brudpar på ett höstbröllop

Ett vackert brudpar på ett höstbröllop

Eftersom fotografering är en sån liten del av min omsättning, har jag lyxen att frossa i det jag brinner för, så 2016 kommer att innehålla mer av sånt! Jämställdhet och ett genustänk kommer alltid att finnas där, i allt jag gör. Och så älskar jag såklart att dokumentera bröllop, att portättera människor och olika talanger för det de är (och gör) samt såklart, att fånga det där magiska ögonblicket i fotosessioner med kärlekstema.

Januari har redan börjat bokas med fotosessioner, och det kommer att bli häftiga sessioner kan jag lova er! Det kommer jag självklart att skriva om!

Pride 2016

Pride 2015

En stark kvinna

En modell visar musklerna

Men tills dess, jag hoppas att ni fortsätter besöka mig här och att ni gillar det jag gör. Skriv mer än gärna en kommentar när ni får feeling – jag lovar att svara på allt. Eller varför inte kika in på min Facebooksida eller Instagramkonto där jag försöker lägga upp bilder och tankar på regelbundnare basis.

Ett fint ögonblick i en kärleksfotosession.

Ett fint ögonblick i en kärleksfotosession.

Vi ses och hörs under 2016 året! 🙂

Ett event i spegelsalen på Grand Hotel

Ett event i spegelsalen på Grand Hotel

/Georgios

Fotografering i Stockholm, dansare Lana Murphy och Hampus Norberg

Hampus Norberg och Lana Murphy

Det var ett tag sen jag skrev nu, det beror på att jag har varit på semester i Japan. Ett otroligt häftigt ställe där jag gatufotograferade en del med ett nytt objektiv (som jag inte kunde låta bli att köpa). Det kommer ett inlägg om den resan senare, men faktum är att jag har en hel hög med saker jag har gjort och inte hunnit berätta ännu! Vi börjar med en session i högsommarvärme, närmare bestämt juli, tidigare i år.

Jag fick den stora äran att få två tiodansare på elitnivå (bl a är de SM medaljörer) framför kameran. De önskade fotografier med kontraster – vackert mot förfallet. Skönheten skulle såklart dessa vackra dansare stå för, så det gällde att hitta ett område som dög till temat. Det finns några ställen i Stockholm som är förfallna, men just en plats är min favorit; Atlasmuren.

Efter att ha pratat med dem om sig själva och sitt dansande ett tag, började jag få en bild av dessa två. De är väldigt starkt knutna till varandra via dansen. De har varit ett danspar sen riktigt små, har tävlat många gånger i olika sammanhang och känner varandra väldigt väl. De kompletterade varandras meningar och betedde sig som två tvillingar som har växt upp tlilsammans hela livet. Som gammal dansare kunde jag själv relatera till detta, man får ett speciellt band till varandra när man är danspartners, det är svårt att beskriva.

”-Jag vill ha en sån här bild”. Säger Lana och vänder sin smartphone mot mig. I den ser man en bild på ett par i mörket med orange silhuettljus, den ser väldigt melankolist ut.

Vi pratar vidare och jag får en idé av vilka typer av fotografier de önskade, och vad jag själv kunde tillföra som fotograf. Vi började fotografera mot en vägg full med grafitti och de levererar danspose efter danspose, professionellt, stilrent och vackert. ”Jag kommer behöva mer minneskort” kommer jag på mig själv tänka, varje bild blev liksom perfekt, det var bara jag som behövde matcha detta med mitt ljus!

För att kunna leverera samma kvalitet på fotografierna som de med sin dans, behövde jag lite mer avancerad ljussättning kände jag. De ville ha kontraster, jag bestämde mig för ett kallt och ett varmt ljus tillsammans mot det förfallna och det vackra.

Värme och kyla, skönhet och förfall. I harmoni

Värme och kyla, skönhet och förfall.

Härnäst förflyttade vi oss till en gång med neonlampor, jag bytte till vidvinkelobjektivet, bländade bort nästan allt ljus som neonlamporna gav upphov till i gränden och utnyttjade dem mer som linjer för ett djup och ett ledande av blicken i bilden, tillsammans med två blixtar fick vi dessa fotografier:

Tango i mörker

Tango i en mörk gränd

Lana och Hampus

Lana och Hampus

Fotografering tar tid. Det finns så mycket som ska stämma, ljuset, komposition, modellerna, kamerans position, you name it. Efter att ha fotograferat i tre olika miljöer började tiden rinna ut och vi hade tid för en plats till. Jag bestämde mig för dörren som har ett riktigt häfitigt mönster. De som har sett mina tidigare fotografier kanske känner igen den.

För att dansarna skulle matcha den hårda bakgrunden med lite hårdare attityd frågade jag Hampus om han kunde tänkas fotograferas med bar överkropp. Det kunde han, förutsatt att han fick lite tid för att göra situps och lite armhävningar såklart!

Dans med kontrastfull bakgrund

Dans med lite hårdare stil

I vad som kändes som en kvart, hade ett par timmar passerat och tiden var ute. Vi började packa ihop våra saker och förberedde hemfärd. ”-Vad roligt att fotografera och få lite direktioner av en fotograf”, säger Hampus och förvånade mig lite grann. Dessa två kan väl ändå inte vara främmande för att stå framför en kamera? Det visade sig däremot att dessa två har tagit sina bilder rätt mycket på egen hand och inte lika mycket med en professionell fotograf på det här sättet.

Det kändes både roligt och hedrande att ha fått förtroendet att vara fotografen som fick fotografera dem! Lite visste jag då, att det skulle vara bland deras sista (om inte den sista) fotosessionen de hade som professionella dansare. Lana och Hampus bestämde sig senare i hösten 2015 att avsluta sina långa karriärer inom tävlingsdans och gå vidare med annat. Kanske var det därför Lana bad om den där silhuett-bilden, jag vet inte.

Lana Murphy och Hampus Norberg

Lana Murphy och Hampus Norberg

Fem tecken på att du behöver öva lite på att ta bilder

Grattis! Du har en smartphone och därför ständigt en helt OK kamera i fickan för att ta lite vardagsbilder. Men kan du använda dess fulla potential? Här är fem tecken som visar att du kanske behöver öva lite mer:

1. Dina selfies blir lite för ofta såhär:

Eh, varför så mörkt för?

Eh, varför så dystert mörk för?

Var det kanske bakgrunden som var viktigare att visa? Sätt fokus på dig istället genom att peka på skärmen, helst nära ditt ansikte.

2. Fokus hamnar på fel plats

Var ligger fokus egentligen?

Här hamnade fokus på byggnaden i bakgrunden. Motivet, är lite suddigare än vad som borde bli.

Du vet väl om att du kan välja fokuspunkten genom att peka på skärmen?

3. Hela bilden blir oskarp!

Hela bilden hamnar ur fokus.

Hela bilden hamnar ur fokus.

Händer oftast om man har för bråttom att ta bilden. Lite ”trigger happy” kanske? Låt telefonen sätta fokus innan du tar bilden. Tänk på att ju mer du zoomar, desto större risk för fokusproblem.

4. Din komposition ser ut såhär:

Vad är det en bild på egentligen. Blomman? Löven? Eller kanske vattendroppen där nere?

Vad är det en bild på egentligen. Blomman? Löven? Eller kanske vattendroppen där nere?

Du måste bestämma dig vad du vill ta bild på, tänk på hur du tar bilden och hur du placerar dig!

5. Dina bilder har alltid en uppförs- eller nerförsbacke

Det lutar!

Det lutar lite.

En regel som borde brytas rätt sällan, framför allt när man tar vardagsbilder: Horisonten ska alltid vara rak!

Sådär! Nu kan du gå ut och öva på dina nyfunna kunskaper! För skojs skull, har du misslyckats totalt med en smartphone-bild någon gång? Lägg upp den på instagram och tagga mig, @gediphoto Hoppas på massa roliga bilder!

En sista sak, i november planerar jag att hålla en helgkurs i fotografering i en lokal nära St:Eriksplan. Nivån är nybörjare och vi kommer att lära oss;

  • Att gå ur helautomatiska läget på din kamera
  • ISO, skärpedjup och exponeringstid. Allt om dina objektiv.
  • Grundläggande regler för komposition

Slutlingen så går vi ut tillsammans och övar på det vi har lärt oss!

Denna kurs gäller inte smartphone kameror, utan du måste ha minst en kompakt kamera eller (helst) en systemkamera. Det går att föranmäla sitt intresse redan nu genom att maila mig på kurs@gediphoto.com Kursen kommer att vara ca 2-3h lördag och 2-3h söndag. Antal platser är begränsade och priset kommer att landa kring tusenlappen. Mera detaljer om kursen kommer snart!

Bröllopsfotografering med ny Canon 5D mIII

bröllopsfotografering

När jag började fotografera igen efter en viss tids frånvaro (räknas 10 år som ”viss tid”?), till hälften hobby och till hälften professionellt, så köpte jag såklart ett kamerahus som klassas semi-proffesionell. Med tiden utvecklas jag mer och mer som fotograf och ett strategiskt val jag har gjort är att behålla mitt kamerahus och uppdatera mina objektiv och min studioutrustning till profesionell nivå innan sista klivet, själva kamerahuset. Min Canon 60D har tjänat mig troget och jag gillar verkligen det den levererar. Alla mina fotografier hittills har varit med den kameran.

Jag har alltid sett ljuset och objektiven som de (tekniskt) viktigaste faktorerna för en bra bild, kamerahuset har mer varit som grädde på moset, och ärligt talat har jag inte känt behovet av en fullformatskamera. Förrän nu, såklart.

En sak som ett fullformats-kamerahus ger, är bl a bättre bilder i mörka omgivningar. Så, vad händer, om man har en semi-proffskamera och ska fotografera ett bröllop en (antagligen mörk och grå) eftermiddag i oktober, i en mörk kyrka? Utan blixtar?

Uh-oh.

Så om man inte är beredd att använda ISO 1000+ och få gryniga bilder behövs ett kamerahus som kan leverera bättre än den jag har. Lyckligtvis har jag som nämnt sedan länge planerat på att köpa ett fullformats-kamerahus. Så – Välkommen till Gediphoto familjen! Min sprillans, skinande, supersmutta Canon 5D mIII!

Och bröllopet? Jodå, vi har haft en pre-shoot vid kyrkan och det är en fantastisk omgivning! Jag längtar redan efter fotografierna från bröllopet, jag tror de kommer bli riktigt coola (det är väldigt coola människor som gifter sig, så..)! Eftersom jag inte har hunnit bearbeta fotografierna från pre-shooten än, har paret ännu inte har fått sina bilder, så vill jag inte lägga upp någon bild egentligen. Men jag kan göra ett undantag denna gång! 🙂

Så, ”stay tuned” för mer fotografier med en sprillans ny fullformatskamera och ett oktoberbröllop!