Tag Archives: fotosession

Fotosession i Stockholm: Fotografering av talanger inom acroyoga

Per och Katarina - Acroyogainstruktörer

Jag är verkligen lyckligt lottad. Jag stöter för jämnan på otroliga talanger här i Stockholm, oftast av ren slump. Denna gång provade jag på acroyoga några gånger med min fru och kom i kontakt med två härliga individer, Katarina och Per.

De var våra instruktörer och håller kurser på olika nivåer i acroyoga här i Stockholm. Jag blev väldigt imponerad av deras talang och med deras härliga utstrålning och personligheter kände jag rätt snabbt att det skulle bli riktigt bra bilder om jag fick fotografera dem nån gång.

Per och Katarina, acroyoga

Per och Katarina, acroyoga

Efter att ha gått några gånger hos dem samlade jag till slut modet att presentera mig själv och frågade om de kunde tänka sig en fotosession med mig. Till min stora glädje tackade de ja.

Foto av acroyoga
Så, en vacker sommardag träffades vi på ett fullpackat Hornsbergs strand på Kungsholmen och började sessionen med att äta lite och prata. Deras givmilda, omtänksamma och fina attityd gentemot livet och sina medmänniskor smittade snabbt av sig på mig, och vi började plötsligt prata om allt mellan himmel och jord. Det var en väldigt trevlig och givande stund och jag glömde nästan varför vi var där.

Jämställd acroyoga!

Jämställd acroyoga!

Men med solen som smygandes mot horisonten var det dags att sätta fart! Jag tog fram min kamerautrustning som inom väldigt kort skrämde iväg spridda soldyrkare framför kameran och attraherade en publik som höll sig på behagligt avstånd. Det blev en show för dem minsann, jag menar – hur ofta ser man det här:

Balanserad acroyoga

Balanserad acroyoga

Vi hade väldigt trevligt och tiden gick snabbt. Plötsligt var solen borta och kvar fanns bara skymningen och mina blixtar. Vid det här läget kunde jag vända på kameran då det blev folktomt och få med lite mer linjer i bakgrunden med arkitekturen. Det blev också min favoritbild från hela sessionen. Vad tycker ni?

Fotograf acroyoga

Tekniknörderi: Hela sessionen togs en sommareftermiddag och strax innan solnedgång. Jag behövde använda samtliga speedlites jag har (Fyra st Canon 600EX-RT) för att kunna matcha solens styrka vid den tidpunkten, och trots att de jobbade tillsammans var det ändå svårt för blixtarna att jobba i solljuset. Tack och lov blev det enklare med tiden då solen gick ner och blev svagare. Bilderna i början togs med HSS (High Speed Sync) och mot kvällen bytte jag till en 120cm octa som spred ljuset någolunda brett för att få både armar och ben i ljus, som man kan se på sista bilden framför allt.

Gravidfotografering i min Stockholmsbaserade studio

gravidfotografering

Min specialtet är som bekant att jag har en portabel studio och kan ta med mina saker till valfritt ställe för en fotosession. Däremot är det ett faktum att jag kommer aldrig kunna bära med mig all utrustning jag har, så det är alltid lite extra roligt när jag får tillfälle att ha en fotosession hemma hos mig i centrala Stockholm.

Denna gång var det fina paret Anna och Marco som jag fick fotografera. Anna är gravid i månad 8/9 i skrivande stund och ville (såklart) föreviga den gravida slutspurten.

Känslomässigt tycker jag det passar oerhört fint med mörk bakgrund och kontrasten av försiktigt belyst hud som framhäver kroppens former för just gravida.

En lite lustig effekt som hände och som jag inte märkte tidigare – magen är lite närmare ljuset än resten av kroppen, ser ni hur ljuset blir starkare på just magen? På det lägger just magens runda form en konvex effekt och nästan förstorar ljuset. Jag gillar dock effekten, det sätter magen i centrum – ögat lockas som bekant till de ljusare områden först.

Härnäst var det dags att ta med Marco i sessionen. Jag bad honom sätta sig på en stol mitt emot Anna och lyssna på magen. Med lite ledande frågor fick jag honom till slut i ett läge där han stillsamt lyssnade på deras kommande barn och slappna av i stunden.

gravidfotografering

Marco och Anna tillsammans, min favoritbild.

Vi fortsatte en stund till och tog bilder från olika vinklar innan den blivande mamman till slut behövde sätta sig ner 🙂 Jag är personligen välidgt nöjd med fotografierna, de sätter magen i centrum och bilderna med dem tillsammans förmedlar en känsla av intimitet och kärlek till deras kommande barn. Vad tycker ni?

gravidfotografering

Anna och gravid-magen

Tekniksnack: Uppsättningen var i sin enkelhet väldigt kraftfull. Jag satte två stripboxar symmetriskt till vänster och höger om kameran med raster på båda för att undvika ljusspill på den mörka bakgrunden och hennes kropp. Vid sessionen med båda flyttade jag fram (mot kameran) den vänstra stripboxen (från kameran sett) för att få ljus på Marcos ansikte. Blev lite förvånad över att kvalitén på ljuset ändå var rätt bra för hans ansikte!

För de som inte tycker om högdragarna på magen, kan det vara värt att lägga på en extra diffusion på området för att dämpa det, alternativt sätta blixtarna på lägsta zoom. Tänk också på att naveln kan bli lite iögonfallande vid gravidfotografering (speciellt om kvinnan är piearcad sen tidigare). Ljuset sprids extra mycket just där pga hudens utseende och kan leda blicken dit för mycket. Jag valde att sätta skuggan där på de flesta bilder och efterbearbeta bort det annorlunda ljuset kring naveln på de övriga bilderna.

Porträttfotografering i Stockholm med Elisa

Porträttfotografering

Det som slog mig när jag arbetade med Elisa var hennes tålamod och intresse för tekniken och ljussättningen samt hennes energi och repetoar. Det märktes att hon arbetade som skådespelerska, i princip varannan bild jag tog på henne var unik. Hon ändrade konstant sina uttryck känslan hon förmedlade! Jag hade nästan 500 exponeringar när jag väl kom hem och hade svårt att sortera ut de bästa. Som jämförelse, jag brukar vara nöjd efter ca 150 exponeringar under en porträttsession – det brukar räcka gott och väl!

Eftersom hon hade så mycket energi och stort repetoar provade vi lite andra bilder också, här är några av dem:

porträttfotografering

Elisa visar upp lite av sin energi!

porträttfotografering

Repetoar av en statist, hon kan sitta still också! 🙂

Vad tycker ni, lyckades jag porträttera hennes färglada personlighet?

Tekniknörderi:

Första bilden togs med klassisk ”Clam Shell”-lighting á la Dylan Patrick. En 120cm Octa till vänster om kameran som rikades en bit ovanför modellen vinklad ca 45 grader nedåt. Som upplättning användes silversidan av en reflektor direkt under oktan vinklad 45 grader uppåt (som en musselskal = Clam Shell). Till höger om kameran och bakom modellen finns ytterligare en speedlite zoomad i 120mm som ger en ljusklick på håret och lite på ansiktet. Som vanligt använder jag mig av Canons 600EX-RT blixtar med radiosändare. Objektivet är Canons 70-200mm f2.8L IS II.

De andra två bilderna togs med samma okta till höger om kameran riktad paralellt med marken och rakt på modellen. Till vänster om kameran fanns en naken speedlite zoomad i 20mm för att lätta upp skuggorna lite. Objektivet är Canons 24-70mm f2.8L II

Porträttfotografering i hagaparken, Stockholm med Nadja

nadja

Fotoåret 2016 har varit väldigt bra för mig hittills. Jag har känt att balansen mellan egna fotoprojekt och fotojobb är alldeles lagom, men allt fotande har helt klart tagit tid från bloggandet.

Men nu inför sommaren, börjar det lugna sig lite och jag har äntligen både tid och lust att skriva lite i bloggen, så denna gång tänkte jag berätta om en fotosession jag hade alldeles i början av året, i 20 graders kyla tillsammans med min modell Nadja.

Jag har (äntligen) börjat specialisera mig inom fotografering och porträttering av människor är klara favoriten även om jag ibland tar kameran och gör fotokonst det jag ser. Så denna gång var det vinterporträtt på agendan.

Solen sken den dagen, men i januari innebär detta bara mer kyla. Temperaturen låg kring -20 strecket, frost började bildas på min kameradisplay, på Najdas huvud (vilket jag såklart skrattade gott åt) och hennes ansikte var en rödare nyans än vanligt (vilket gav mig mer jobb med efterbearbetningen såklart). Men vi fortsatte att plåta och fick flera väldigt bra bilder!

Nadja porträttfotografering Nadja porträttfotografering
Nadja har en varm personlighet med mycket humor och nära till skratt. Och självklart försökte jag att få med detta i porträtteringen av henne, jag ville ville att hennes personlighet skulle lysa igenom kylan och vinterkläderna. Så vi tog några bilder till innan kylan tog överhanden och vi avslutade sessionen med en tanke om att ha en fotosession till, fast på sommaren denna gång!

Nadja porträttfotografering

Bröllopsfotografering i hagaparken, stockholm: Emma & Robert

Emma & Roberts bröllop

Härom månaden, när jag tog fram mina gamla hårddiskar för en välbehövlig sortering av mitt digitala material stötte jag på en mapp som jag trodde jag hade tappat bort för länge pga alla datorbyten. I den mappen, fanns mitt första bröllop någonsin som jag fotograferade. Inte som oficiell betald fotograf, utan som en vanlig gäst, med lite extra fotoutrustning. Jag hade precis köpt mitt första L-serie objektiv (Canons 70-200 f2.8L IS II), som för övrigt är helt fantastisk, och ville såklart testa den. Det här var augusti 2012 och jag hade precis börjat ta upp fotograferingen igen efter fem års uppehåll.

Så, vid det här tiden hade jag inte riktigt hittat mitt bildspråk. Kameran och objektiv var helt nya och rätt okända för mig, så jag gjorde vad jag brukade göra då jag var osäker på kvalitén med mina bilder – jag konsumerade minneskort. Under bröllopsceremonin på en timme tog jag 930 fotografier (det är alltså ca 16 fotografier / minut!!).

Jag öppnade upp mappen, kollade igenom bilderna och kände en enorm lättnad, i brist på annat. Oj, vad jag har utvecklats som fotograf från då till dagsläget. Det kändes så skönt att kunna se alla ”fel” jag gjorde. Visst, av 930 bilder är det ändå statistiskt rätt säkert att några blir rätt OK, men jag är ändå väldigt nöjd över mitt självkritiska sätt att vara – det får mig att utvecklas hela tiden.

Nåväl, här är några av bilderna jag tog den sommardagen för nästan 4 år sedan;

Emma & Roberts bröllop

Emma & Roberts bröllop

Emma & Roberts bröllop

Emma & Roberts bröllop

En fotografs tillvaro i Stockholm 2016 – Året börjar ta form

Hej kära läsare och god fortsättning!

Då sitter jag här igen, nytt år framför mig med massa spännande sessioner och så reflekterar jag såklart lite på det föregående året. Vad har jag lärt mig för läxor? Vad var bra, vad var dåligt – och framför allt, hur ska jag göra framöver?

Bruden sjunger

Bruden sjunger

De som arbetar inom IT-branchen känner nog igen dessa frågeställningar. Det kallas för ett Agilt / Lean arbetssätt och handlar mycket om att göra experiment och lyssna på kunden. Vad tycker just du om vad-det-nu-kan-vara? Med statistik/mätningar, kundformulär, användartester och annat, hittar man sakta fram till något som fungerar bra. Tillsammans bygger man alltså fram en attraktiv produkt!

Ari gör yoga

Ari gör yoga

Och tro det eller ej, jag har både hållt ett öga på er och frågat er en massa saker! Jag ser t ex att över 95% (i snitt) av er som läser ett inlägg stänger ner fönstret och går vidare någon annanstans, det är alltså väldigt lågt intresse att läsa andra inlägg som jag har gjort eller klicka runt på hemsidan och se vem jag är som fotograf och vad jag erbjuder. Jag har en massa spännande teorier och experiment i bakfickan som jag ska prova nu under årets gång. (T ex ser jag att ni som läser de inlägg som är skrivna med humor och glimten i ögat har en högre tendens att klicka runt och läsa mer!)

  • Var rolig.
  • Få inte humor-prestationsångest

Ett experiment skulle t ex kunna vara att länka något i inlägget? Läs mer om vem jag är som fotograf här, t ex? Aja, nog om detta nu.

Profilbild för anställda på företag

Profilbild för anställda på företag

För att gå vidare, 2015 har varit ett fantastiskt år för mig fotografiskt. Jag har i princip investerat klart i min utrustning, och arbetar ständigt med mitt kunnande, bildspråk och intresse för att känna mig väldigt trygg i den jag är som fotograf och vad jag erbjuder. Jag har fotograferat företagprofiler, tillställningar på bl a Grand Hotel, dokumenterat (föredrar den termen) bröllop, haft kärleksfotosessioner och fotograferat SM-medaljörer, bara för att nämna några få saker jag har gjort. Ändå är fotografering en väldigt liten del av min totala omsättning (jag är också IT-konsult och apputvecklare). Men jag hoppas kunna öka på den under året som kommer nu.

Ett vackert brudpar på ett höstbröllop

Ett vackert brudpar på ett höstbröllop

Eftersom fotografering är en sån liten del av min omsättning, har jag lyxen att frossa i det jag brinner för, så 2016 kommer att innehålla mer av sånt! Jämställdhet och ett genustänk kommer alltid att finnas där, i allt jag gör. Och så älskar jag såklart att dokumentera bröllop, att portättera människor och olika talanger för det de är (och gör) samt såklart, att fånga det där magiska ögonblicket i fotosessioner med kärlekstema.

Januari har redan börjat bokas med fotosessioner, och det kommer att bli häftiga sessioner kan jag lova er! Det kommer jag självklart att skriva om!

Pride 2016

Pride 2015

En stark kvinna

En modell visar musklerna

Men tills dess, jag hoppas att ni fortsätter besöka mig här och att ni gillar det jag gör. Skriv mer än gärna en kommentar när ni får feeling – jag lovar att svara på allt. Eller varför inte kika in på min Facebooksida eller Instagramkonto där jag försöker lägga upp bilder och tankar på regelbundnare basis.

Ett fint ögonblick i en kärleksfotosession.

Ett fint ögonblick i en kärleksfotosession.

Vi ses och hörs under 2016 året! 🙂

Ett event i spegelsalen på Grand Hotel

Ett event i spegelsalen på Grand Hotel

/Georgios

Porträttfotografering i Stockholm – En session med Frida

Jag älskar porträttera människor för det de är, att försöka få fram deras personlighet i fotot och få dem att känna igen sig själva i porträttet. Så lite poserande som möjligt och matcha ljuset och bakgrunden till personen och det estetiskt tilltalande (såklart).

För inte så länge sen fick jag för mig att prova på en ljussättning från en fotograf som heter Dylan Patrick. Hans sätt att fotografera är väldigt utmärkande, ljuset är väldigt ”krämig” och ger fina, mjuka nyanser på porträttet samt en stor del av uppmärksamhet läggs på bakgrunden. Den ska vara väldigt suddig (kraftig bokeh som det heter för fotografer) och gärna med mycket färger. Jag pratade med en vän Frida, som har erfarenhet av modellande och vi bokade en dag för att prova detta.

Det krävs två grundförutsättningar för att en ljussättning á la Dylan Patrick ska fungera bra, dels måste det (helst) vara strålande sol ute och dels ska det helst vara vindstilla. Annars tar vinden tag i ljusmodifierarna (som t ex paraply, reflektorskärm eller softbox), sveper med dem och presenterar dem för marken. Vilket kan bli en dyr historia då varje blixt kostar en bra bit över 6000 kr.

Jag vaknade på dagen för fotosessionen av ljudet från fönstrets klagande. ”Pwwwwheeewwwww”. Vinden blåste i västlig riktning och gatan jag bor på var nu en uppenbar vindtunnel. ”Attans, där blev man begränsad till områden i lä” hann jag tänka. ”Aja, det är åtminstone soligt ute”. Efter frukosten hade det såklart hunnit bli molnigt.

Vi bestämde oss för att köra ändå, när man fotar utomhus måste mans ständigt kompromissa. Någon Dylan Patrick liknande scenario skulle det inte gå att få till, men man kunde göra sitt bästa. Det créme-liknande ljuset går alltid att få till. Jag träffade Frida vid rålambhovsparken i centrala Stockholm och i ett litet område skyddat från vinden hade vi vår fotosession.

Frida porträttfotografering Stockholm

Porträtt av Frida med mjukt ljus

Frida porträttfotografering Stockholm

Porträtt av Frida med créme-aktig ljussättning

Här kan man se resultatet som vädret gav upphov till. Dels var bakgrunden skiftande pga växlande molnighet och jag var tvungen att snabbt anpassa mig till de nya förhållanden mer eller mindre lyckat, men också är kompositionen lite fel i mina ögon. Jag skulle nog inte valt att placera henne till höger om bild egentligen, men eftersom mina ljusmodifierare var väldigt statiska pga vinden så var jag tvungen att komponera bilden såhär för att få med bakgrunden, annars hade paraplyet kommit i bild.

När vi hade tagit lite av dessa foton ville jag dock porträttera henne för den hon är. Frida för mig, är en lite kaxig tjej med glimten i ögat. Hon är lite oförutsägbar och har nära till skratt. Hon gillar också att röka – en del. Så, jag ändrade blixtarnas position, mörkade ner omvärlden lite och fick dessa bilder som jag tycker passar hennes personlighet lite bättre. Ser ni skillnaden?

Frida, lite kaxigare

Frida, med glimten i ögat

Frida, lite kaxigare

Frida, lite kaxigare

 

Fotografering i Stockholm, dansare Lana Murphy och Hampus Norberg

Hampus Norberg och Lana Murphy

Det var ett tag sen jag skrev nu, det beror på att jag har varit på semester i Japan. Ett otroligt häftigt ställe där jag gatufotograferade en del med ett nytt objektiv (som jag inte kunde låta bli att köpa). Det kommer ett inlägg om den resan senare, men faktum är att jag har en hel hög med saker jag har gjort och inte hunnit berätta ännu! Vi börjar med en session i högsommarvärme, närmare bestämt juli, tidigare i år.

Jag fick den stora äran att få två tiodansare på elitnivå (bl a är de SM medaljörer) framför kameran. De önskade fotografier med kontraster – vackert mot förfallet. Skönheten skulle såklart dessa vackra dansare stå för, så det gällde att hitta ett område som dög till temat. Det finns några ställen i Stockholm som är förfallna, men just en plats är min favorit; Atlasmuren.

Efter att ha pratat med dem om sig själva och sitt dansande ett tag, började jag få en bild av dessa två. De är väldigt starkt knutna till varandra via dansen. De har varit ett danspar sen riktigt små, har tävlat många gånger i olika sammanhang och känner varandra väldigt väl. De kompletterade varandras meningar och betedde sig som två tvillingar som har växt upp tlilsammans hela livet. Som gammal dansare kunde jag själv relatera till detta, man får ett speciellt band till varandra när man är danspartners, det är svårt att beskriva.

”-Jag vill ha en sån här bild”. Säger Lana och vänder sin smartphone mot mig. I den ser man en bild på ett par i mörket med orange silhuettljus, den ser väldigt melankolist ut.

Vi pratar vidare och jag får en idé av vilka typer av fotografier de önskade, och vad jag själv kunde tillföra som fotograf. Vi började fotografera mot en vägg full med grafitti och de levererar danspose efter danspose, professionellt, stilrent och vackert. ”Jag kommer behöva mer minneskort” kommer jag på mig själv tänka, varje bild blev liksom perfekt, det var bara jag som behövde matcha detta med mitt ljus!

För att kunna leverera samma kvalitet på fotografierna som de med sin dans, behövde jag lite mer avancerad ljussättning kände jag. De ville ha kontraster, jag bestämde mig för ett kallt och ett varmt ljus tillsammans mot det förfallna och det vackra.

Värme och kyla, skönhet och förfall. I harmoni

Värme och kyla, skönhet och förfall.

Härnäst förflyttade vi oss till en gång med neonlampor, jag bytte till vidvinkelobjektivet, bländade bort nästan allt ljus som neonlamporna gav upphov till i gränden och utnyttjade dem mer som linjer för ett djup och ett ledande av blicken i bilden, tillsammans med två blixtar fick vi dessa fotografier:

Tango i mörker

Tango i en mörk gränd

Lana och Hampus

Lana och Hampus

Fotografering tar tid. Det finns så mycket som ska stämma, ljuset, komposition, modellerna, kamerans position, you name it. Efter att ha fotograferat i tre olika miljöer började tiden rinna ut och vi hade tid för en plats till. Jag bestämde mig för dörren som har ett riktigt häfitigt mönster. De som har sett mina tidigare fotografier kanske känner igen den.

För att dansarna skulle matcha den hårda bakgrunden med lite hårdare attityd frågade jag Hampus om han kunde tänkas fotograferas med bar överkropp. Det kunde han, förutsatt att han fick lite tid för att göra situps och lite armhävningar såklart!

Dans med kontrastfull bakgrund

Dans med lite hårdare stil

I vad som kändes som en kvart, hade ett par timmar passerat och tiden var ute. Vi började packa ihop våra saker och förberedde hemfärd. ”-Vad roligt att fotografera och få lite direktioner av en fotograf”, säger Hampus och förvånade mig lite grann. Dessa två kan väl ändå inte vara främmande för att stå framför en kamera? Det visade sig däremot att dessa två har tagit sina bilder rätt mycket på egen hand och inte lika mycket med en professionell fotograf på det här sättet.

Det kändes både roligt och hedrande att ha fått förtroendet att vara fotografen som fick fotografera dem! Lite visste jag då, att det skulle vara bland deras sista (om inte den sista) fotosessionen de hade som professionella dansare. Lana och Hampus bestämde sig senare i hösten 2015 att avsluta sina långa karriärer inom tävlingsdans och gå vidare med annat. Kanske var det därför Lana bad om den där silhuett-bilden, jag vet inte.

Lana Murphy och Hampus Norberg

Lana Murphy och Hampus Norberg

Bröllopsfotografering med ny Canon 5D mIII

bröllopsfotografering

När jag började fotografera igen efter en viss tids frånvaro (räknas 10 år som ”viss tid”?), till hälften hobby och till hälften professionellt, så köpte jag såklart ett kamerahus som klassas semi-proffesionell. Med tiden utvecklas jag mer och mer som fotograf och ett strategiskt val jag har gjort är att behålla mitt kamerahus och uppdatera mina objektiv och min studioutrustning till profesionell nivå innan sista klivet, själva kamerahuset. Min Canon 60D har tjänat mig troget och jag gillar verkligen det den levererar. Alla mina fotografier hittills har varit med den kameran.

Jag har alltid sett ljuset och objektiven som de (tekniskt) viktigaste faktorerna för en bra bild, kamerahuset har mer varit som grädde på moset, och ärligt talat har jag inte känt behovet av en fullformatskamera. Förrän nu, såklart.

En sak som ett fullformats-kamerahus ger, är bl a bättre bilder i mörka omgivningar. Så, vad händer, om man har en semi-proffskamera och ska fotografera ett bröllop en (antagligen mörk och grå) eftermiddag i oktober, i en mörk kyrka? Utan blixtar?

Uh-oh.

Så om man inte är beredd att använda ISO 1000+ och få gryniga bilder behövs ett kamerahus som kan leverera bättre än den jag har. Lyckligtvis har jag som nämnt sedan länge planerat på att köpa ett fullformats-kamerahus. Så – Välkommen till Gediphoto familjen! Min sprillans, skinande, supersmutta Canon 5D mIII!

Och bröllopet? Jodå, vi har haft en pre-shoot vid kyrkan och det är en fantastisk omgivning! Jag längtar redan efter fotografierna från bröllopet, jag tror de kommer bli riktigt coola (det är väldigt coola människor som gifter sig, så..)! Eftersom jag inte har hunnit bearbeta fotografierna från pre-shooten än, har paret ännu inte har fått sina bilder, så vill jag inte lägga upp någon bild egentligen. Men jag kan göra ett undantag denna gång! 🙂

Så, ”stay tuned” för mer fotografier med en sprillans ny fullformatskamera och ett oktoberbröllop!

En fin stund med kärleksfotografering i hagaparken, Stockholm.

Förslag med lekar, passade dem utmärkt!

I våras när vintern äntligen (nästan) släppte sitt hårda grepp vaknade jag (som föredrar utomhusfotografering) till, det var dags för den första fotosessionen i kärlekens tecken!

Årets första kärleksfoto-session blev med ett par som är otroligt kärleksfulla och nära till sina känslor för varandra, Jonny och Malin. De hade ett sånt häftigt sätt att visa vad de känner för varandra. De var växlande lekfulla och plöstligt allvarligare med varandra samtidigt som man hela tiden såg hur mycket de älskar varandra. Jag ville försöka fånga det på bild. Vissa par är verkligen ett nöje att få jobba med, detta par var ett av dem.

Då jag föredrar att fotografera ögonblick och speciella stunder som en dokumenterande fotograf utan poserande, fick de en rad förslag med övningar från mig att göra i syfte att få dem att interagera med varandra. Under tiden från enklare lekar och vidare till mer intima övningar, rörde jag mig sakta längre och längre bort från deras personliga sfär. Tills de var helt ensamma, och jag som fotograf dokumenterade deras stund tillsammans från ett gediget avstånd.

Tur att man har zoom-objektiv.

Här är några av resultaten, vad tycker ni?

En fin stund med omtanke och reflektion kring varandra

En fin stund med omtanke och reflektion om varandras kärlek

Omfamning

En kärleksfull omfamning

Ännu en omfamning

En personlig favorit