Tag Archives: canon

Naturfotografering i centrala Stockholm

naturfotografering

Som de allra flesta fotografer gjorde jag en längre resa för att upptäcka min röst inom fotograferingen. Jag provade på det mesta inom fotografering och sakta kunde jag välja bort vissa genre inom fotograferingen som inte passade mig. En av de jag rätt snabbt valde bort var t ex gatufotogrefering som inte passade mig alls.

Innan jag till slut fastnade för porträttfotografering och bröllopsfotografering (egentligen, människor), så ägnade jag mig rätt mycket åt naturfotografering. Att bara ta sin kamera och ett objektiv, gå ut i skog eller stadsmiljöer och fotografera djur och natur. Jag hade glömt bort hur terapeutiskt det faktiskt är att bara strosa runt och titta på världen ur en fotografs perspektiv.

Med det i åtanke bor jag rätt nära Karlbergskanalen och jag promenerar i området ganska ofta. Varje år ser jag samma fågelarter häcka alldeles intill en brygga och jag har varje gång tänkt att jag ska ta med min kamera och fotografera dem, speciellt när de små kommer – det är ju helt fantastiska bilder.

Och i år blev det äntligen så! Jag tog med min kamera, gick ner till kanalen och satte mig på bryggan och fotograferade lite grann.

Naturfotografering

Naturfotografering i centrala stockholm

Egentligen är det inte så mycket action just nu, det är en häckande fågel, så jag ska gå ner igen lite då och då när äggen har kläckts om jag får möjlighet, det blir nog lite mer spännande bilder. Det som däremot är lite coolt med just denna setting är att det är mycket som stämmer i naturfotograferingens regelbok, så här har ni tre tips om ni ska ut och fotografera natur som ni bör tänka på;

  • Fågeln störs inte av min närvaro. Denna fågel häckar i anknytning till promenadstråket på Karlbergskanalen. Det går alltså människor förbi där i princip varje minut, oftast är de i grupper. Med mitt teleobjektiv sitter jag på en brygga ca 5 gånger längre bort än de vandrande människorna och fågeln märker inte ens märke till mig.
  • Ljuset är i det närmaste perfekt. Jag sitter så att jag har ljuset i ryggen, alltså solen skiner rakt på fågeln jag ska fotografera, vilket är ett måste för just fågelfotografering. Förutom det hamnar också solen i rätt position just vid skymningen, jag får alltså en mjuk och varm ljuskälla i perfekt position!
  • Jag har viss möjlighet att komma så nära vattenytan som möjligt. För ta bilder på djur och just fåglar, är det viktigt att komma ner på deras nivå, det är då bilden blir intressantare, med det unika perskeptivet på fågeln.
  • Växterna har inte hunnit till sig efter vintern. Det ger mig nästan fri sikt direkt till fågelboet just nu, om en månad kommer stället vara helt igenväxt och det kommer inte att finnas möjlighet att fotografera något intressant just då.

Så, en vacker dag om några dagar eller någon vecka ska jag gå ner och fotografera igen om jag får möjlighet, hoppas på lite mer fågelungar då! Vad tror ni, kommer det bli bra?

Tekniknörderi: Utrustningen jag använde i just detta fall är min Canon 5Dm3 tillsammans med mitt Canon 70-200mm f2,8IS II objektiv och en 2x II extender. Denna kombination ger mig ett teleobjektiv på totalt 400mm vid hel inzooming med ett skärpedjup på f5.6 (som dessa bilder togs i). Nackdelarna med att använda en extender istället för ett ”färdigt” 400mm objektiv f5.6 är dels hastigheten i fokus som blir lite långsammare och att bildkvalitén försämras något. Det är också inte värt att använda en extender om man t ex har ett zoomobjektiv som har f5.6, då får du plötsligt f8 som minsta möjliga bländare, vilket kräver väldigt starkt dagsljus för att du ska ha en chans att få en skarp bild. Fördelen är såklart att en extender kostar några tusenlappar, medan ett nytt objektiv kostar över 10 000 kr!

Företagsporträtt Stockholm – Att fotografera porträtt för företag

Företagsporträtt

Ovan ser ni en professionell studiobild som jag har tagit för en kund.

I dagens samhälle med en kamera i nästan varje mobil enhet, blir det lätt urvattnat med ett fotografi, och detta reflekteras tydligt på olika hemsidor och även professionella nätverk som LinkedIn. Profiler tagna som selfies ger endimensionella, platta bilder tagna med känslan av billiga kameror och amatörskap. Men för att inte framstå som raljerande, så förstår jag att porträttfotografering kan lätt kännas som en lyxvara, det blir bland det första man väljer bort. men vinsterna av att ha en profesionell bild kan vara väldigt stora och kostnaden för att ta sitt porträtt blir då en obetydlig investering.

Tänk dig att du lyckas sälja in en konsult delvis tack vare ett proffsigt och förtroendeingivande porträtt på CV’t eller hemsidan. En sådan affär brukar vara värd tiotusentals kronor för bolaget. Att då ha spenderat några enstaka tusenlappar på proffsiga företagsporträtt blir inte en särskilt stor sak. Undersökningar visar att proffsiga företagsporträtt ger både ett förtroendeingivande intryck och förmedlar kompetens, det är en väldigt kraftfull kombination.

En fördel jag har som porträttfotograf för företag är min flexibilitet. Med portabel studio som specialtet, kan jag ta högkvalitativa porträtt på plats hos kund. Konsultbolag inom just IT, som jag arbetar med mest, har oftast en rätt hög omsättning av anställda. Därför åker jag återkommande till bolagen – oftast i anslutning till något månadsmöte och fotograferar de nyanställda och de som vill ha en uppdaterad bild. På detta sätt kan jag också hålla ner kostnaderna till rimliga nivåer!

Det finns givetvis flera olika typer av porträtt beroende på vad kund vill ha, här kommer några fler exempel:

Företagsporträtt, vit bakgrund

Företagsporträtt vit bakgrund med gradient. Enklaste formen av företagsporträtt men ger ändå ett förtroendegivande, seriöst och kompetent intryck.

 

Företagsporträtt, skådespelare

Företagsporträtt, skådespelare. Lite mer Hollywoodkänsla och flärd i känslan av porträttet. Här är personligheten och utsrålningen också viktig att få med.

 

Företagsporträtt, exklusivt

Företagsporträtt, exklusivt. Ett bolag som arbetar med bland annat lyxresor till Dubai behöver en kombinerad känsla av exklusivitet och förtroende.

Saknar ni riktiga porträtt tagna av en fotograf? Tveka inte att kontakta mig för en offert till ert företag, det finns också mer att läsa om företagsporträtt här.

Fotosession i Stockholm: Fotografering av talanger inom acroyoga

Per och Katarina - Acroyogainstruktörer

Jag är verkligen lyckligt lottad. Jag stöter för jämnan på otroliga talanger här i Stockholm, oftast av ren slump. Denna gång provade jag på acroyoga några gånger med min fru och kom i kontakt med två härliga individer, Katarina och Per.

De var våra instruktörer och håller kurser på olika nivåer i acroyoga här i Stockholm. Jag blev väldigt imponerad av deras talang och med deras härliga utstrålning och personligheter kände jag rätt snabbt att det skulle bli riktigt bra bilder om jag fick fotografera dem nån gång.

Per och Katarina, acroyoga

Per och Katarina, acroyoga

Efter att ha gått några gånger hos dem samlade jag till slut modet att presentera mig själv och frågade om de kunde tänka sig en fotosession med mig. Till min stora glädje tackade de ja.

Foto av acroyoga
Så, en vacker sommardag träffades vi på ett fullpackat Hornsbergs strand på Kungsholmen och började sessionen med att äta lite och prata. Deras givmilda, omtänksamma och fina attityd gentemot livet och sina medmänniskor smittade snabbt av sig på mig, och vi började plötsligt prata om allt mellan himmel och jord. Det var en väldigt trevlig och givande stund och jag glömde nästan varför vi var där.

Jämställd acroyoga!

Jämställd acroyoga!

Men med solen som smygandes mot horisonten var det dags att sätta fart! Jag tog fram min kamerautrustning som inom väldigt kort skrämde iväg spridda soldyrkare framför kameran och attraherade en publik som höll sig på behagligt avstånd. Det blev en show för dem minsann, jag menar – hur ofta ser man det här:

Balanserad acroyoga

Balanserad acroyoga

Vi hade väldigt trevligt och tiden gick snabbt. Plötsligt var solen borta och kvar fanns bara skymningen och mina blixtar. Vid det här läget kunde jag vända på kameran då det blev folktomt och få med lite mer linjer i bakgrunden med arkitekturen. Det blev också min favoritbild från hela sessionen. Vad tycker ni?

Fotograf acroyoga

Tekniknörderi: Hela sessionen togs en sommareftermiddag och strax innan solnedgång. Jag behövde använda samtliga speedlites jag har (Fyra st Canon 600EX-RT) för att kunna matcha solens styrka vid den tidpunkten, och trots att de jobbade tillsammans var det ändå svårt för blixtarna att jobba i solljuset. Tack och lov blev det enklare med tiden då solen gick ner och blev svagare. Bilderna i början togs med HSS (High Speed Sync) och mot kvällen bytte jag till en 120cm octa som spred ljuset någolunda brett för att få både armar och ben i ljus, som man kan se på sista bilden framför allt.

Gravidfotografering i min Stockholmsbaserade studio

gravidfotografering

Min specialtet är som bekant att jag har en portabel studio och kan ta med mina saker till valfritt ställe för en fotosession. Däremot är det ett faktum att jag kommer aldrig kunna bära med mig all utrustning jag har, så det är alltid lite extra roligt när jag får tillfälle att ha en fotosession hemma hos mig i centrala Stockholm.

Denna gång var det fina paret Anna och Marco som jag fick fotografera. Anna är gravid i månad 8/9 i skrivande stund och ville (såklart) föreviga den gravida slutspurten.

Känslomässigt tycker jag det passar oerhört fint med mörk bakgrund och kontrasten av försiktigt belyst hud som framhäver kroppens former för just gravida.

En lite lustig effekt som hände och som jag inte märkte tidigare – magen är lite närmare ljuset än resten av kroppen, ser ni hur ljuset blir starkare på just magen? På det lägger just magens runda form en konvex effekt och nästan förstorar ljuset. Jag gillar dock effekten, det sätter magen i centrum – ögat lockas som bekant till de ljusare områden först.

Härnäst var det dags att ta med Marco i sessionen. Jag bad honom sätta sig på en stol mitt emot Anna och lyssna på magen. Med lite ledande frågor fick jag honom till slut i ett läge där han stillsamt lyssnade på deras kommande barn och slappna av i stunden.

gravidfotografering

Marco och Anna tillsammans, min favoritbild.

Vi fortsatte en stund till och tog bilder från olika vinklar innan den blivande mamman till slut behövde sätta sig ner 🙂 Jag är personligen välidgt nöjd med fotografierna, de sätter magen i centrum och bilderna med dem tillsammans förmedlar en känsla av intimitet och kärlek till deras kommande barn. Vad tycker ni?

gravidfotografering

Anna och gravid-magen

Tekniksnack: Uppsättningen var i sin enkelhet väldigt kraftfull. Jag satte två stripboxar symmetriskt till vänster och höger om kameran med raster på båda för att undvika ljusspill på den mörka bakgrunden och hennes kropp. Vid sessionen med båda flyttade jag fram (mot kameran) den vänstra stripboxen (från kameran sett) för att få ljus på Marcos ansikte. Blev lite förvånad över att kvalitén på ljuset ändå var rätt bra för hans ansikte!

För de som inte tycker om högdragarna på magen, kan det vara värt att lägga på en extra diffusion på området för att dämpa det, alternativt sätta blixtarna på lägsta zoom. Tänk också på att naveln kan bli lite iögonfallande vid gravidfotografering (speciellt om kvinnan är piearcad sen tidigare). Ljuset sprids extra mycket just där pga hudens utseende och kan leda blicken dit för mycket. Jag valde att sätta skuggan där på de flesta bilder och efterbearbeta bort det annorlunda ljuset kring naveln på de övriga bilderna.

Porträttfotografering i Stockholm med Elisa

Porträttfotografering

Det som slog mig när jag arbetade med Elisa var hennes tålamod och intresse för tekniken och ljussättningen samt hennes energi och repetoar. Det märktes att hon arbetade som skådespelerska, i princip varannan bild jag tog på henne var unik. Hon ändrade konstant sina uttryck känslan hon förmedlade! Jag hade nästan 500 exponeringar när jag väl kom hem och hade svårt att sortera ut de bästa. Som jämförelse, jag brukar vara nöjd efter ca 150 exponeringar under en porträttsession – det brukar räcka gott och väl!

Eftersom hon hade så mycket energi och stort repetoar provade vi lite andra bilder också, här är några av dem:

porträttfotografering

Elisa visar upp lite av sin energi!

porträttfotografering

Repetoar av en statist, hon kan sitta still också! 🙂

Vad tycker ni, lyckades jag porträttera hennes färglada personlighet?

Tekniknörderi:

Första bilden togs med klassisk ”Clam Shell”-lighting á la Dylan Patrick. En 120cm Octa till vänster om kameran som rikades en bit ovanför modellen vinklad ca 45 grader nedåt. Som upplättning användes silversidan av en reflektor direkt under oktan vinklad 45 grader uppåt (som en musselskal = Clam Shell). Till höger om kameran och bakom modellen finns ytterligare en speedlite zoomad i 120mm som ger en ljusklick på håret och lite på ansiktet. Som vanligt använder jag mig av Canons 600EX-RT blixtar med radiosändare. Objektivet är Canons 70-200mm f2.8L IS II.

De andra två bilderna togs med samma okta till höger om kameran riktad paralellt med marken och rakt på modellen. Till vänster om kameran fanns en naken speedlite zoomad i 20mm för att lätta upp skuggorna lite. Objektivet är Canons 24-70mm f2.8L II

Porträttfotografering i hagaparken, Stockholm med Nadja

nadja

Fotoåret 2016 har varit väldigt bra för mig hittills. Jag har känt att balansen mellan egna fotoprojekt och fotojobb är alldeles lagom, men allt fotande har helt klart tagit tid från bloggandet.

Men nu inför sommaren, börjar det lugna sig lite och jag har äntligen både tid och lust att skriva lite i bloggen, så denna gång tänkte jag berätta om en fotosession jag hade alldeles i början av året, i 20 graders kyla tillsammans med min modell Nadja.

Jag har (äntligen) börjat specialisera mig inom fotografering och porträttering av människor är klara favoriten även om jag ibland tar kameran och gör fotokonst det jag ser. Så denna gång var det vinterporträtt på agendan.

Solen sken den dagen, men i januari innebär detta bara mer kyla. Temperaturen låg kring -20 strecket, frost började bildas på min kameradisplay, på Najdas huvud (vilket jag såklart skrattade gott åt) och hennes ansikte var en rödare nyans än vanligt (vilket gav mig mer jobb med efterbearbetningen såklart). Men vi fortsatte att plåta och fick flera väldigt bra bilder!

Nadja porträttfotografering Nadja porträttfotografering
Nadja har en varm personlighet med mycket humor och nära till skratt. Och självklart försökte jag att få med detta i porträtteringen av henne, jag ville ville att hennes personlighet skulle lysa igenom kylan och vinterkläderna. Så vi tog några bilder till innan kylan tog överhanden och vi avslutade sessionen med en tanke om att ha en fotosession till, fast på sommaren denna gång!

Nadja porträttfotografering

Bröllopsfotografering i hagaparken, stockholm: Emma & Robert

Emma & Roberts bröllop

Härom månaden, när jag tog fram mina gamla hårddiskar för en välbehövlig sortering av mitt digitala material stötte jag på en mapp som jag trodde jag hade tappat bort för länge pga alla datorbyten. I den mappen, fanns mitt första bröllop någonsin som jag fotograferade. Inte som oficiell betald fotograf, utan som en vanlig gäst, med lite extra fotoutrustning. Jag hade precis köpt mitt första L-serie objektiv (Canons 70-200 f2.8L IS II), som för övrigt är helt fantastisk, och ville såklart testa den. Det här var augusti 2012 och jag hade precis börjat ta upp fotograferingen igen efter fem års uppehåll.

Så, vid det här tiden hade jag inte riktigt hittat mitt bildspråk. Kameran och objektiv var helt nya och rätt okända för mig, så jag gjorde vad jag brukade göra då jag var osäker på kvalitén med mina bilder – jag konsumerade minneskort. Under bröllopsceremonin på en timme tog jag 930 fotografier (det är alltså ca 16 fotografier / minut!!).

Jag öppnade upp mappen, kollade igenom bilderna och kände en enorm lättnad, i brist på annat. Oj, vad jag har utvecklats som fotograf från då till dagsläget. Det kändes så skönt att kunna se alla ”fel” jag gjorde. Visst, av 930 bilder är det ändå statistiskt rätt säkert att några blir rätt OK, men jag är ändå väldigt nöjd över mitt självkritiska sätt att vara – det får mig att utvecklas hela tiden.

Nåväl, här är några av bilderna jag tog den sommardagen för nästan 4 år sedan;

Emma & Roberts bröllop

Emma & Roberts bröllop

Emma & Roberts bröllop

Emma & Roberts bröllop

En fotografs tillvaro i Stockholm 2016 – Året börjar ta form

Hej kära läsare och god fortsättning!

Då sitter jag här igen, nytt år framför mig med massa spännande sessioner och så reflekterar jag såklart lite på det föregående året. Vad har jag lärt mig för läxor? Vad var bra, vad var dåligt – och framför allt, hur ska jag göra framöver?

Bruden sjunger

Bruden sjunger

De som arbetar inom IT-branchen känner nog igen dessa frågeställningar. Det kallas för ett Agilt / Lean arbetssätt och handlar mycket om att göra experiment och lyssna på kunden. Vad tycker just du om vad-det-nu-kan-vara? Med statistik/mätningar, kundformulär, användartester och annat, hittar man sakta fram till något som fungerar bra. Tillsammans bygger man alltså fram en attraktiv produkt!

Ari gör yoga

Ari gör yoga

Och tro det eller ej, jag har både hållt ett öga på er och frågat er en massa saker! Jag ser t ex att över 95% (i snitt) av er som läser ett inlägg stänger ner fönstret och går vidare någon annanstans, det är alltså väldigt lågt intresse att läsa andra inlägg som jag har gjort eller klicka runt på hemsidan och se vem jag är som fotograf och vad jag erbjuder. Jag har en massa spännande teorier och experiment i bakfickan som jag ska prova nu under årets gång. (T ex ser jag att ni som läser de inlägg som är skrivna med humor och glimten i ögat har en högre tendens att klicka runt och läsa mer!)

  • Var rolig.
  • Få inte humor-prestationsångest

Ett experiment skulle t ex kunna vara att länka något i inlägget? Läs mer om vem jag är som fotograf här, t ex? Aja, nog om detta nu.

Profilbild för anställda på företag

Profilbild för anställda på företag

För att gå vidare, 2015 har varit ett fantastiskt år för mig fotografiskt. Jag har i princip investerat klart i min utrustning, och arbetar ständigt med mitt kunnande, bildspråk och intresse för att känna mig väldigt trygg i den jag är som fotograf och vad jag erbjuder. Jag har fotograferat företagprofiler, tillställningar på bl a Grand Hotel, dokumenterat (föredrar den termen) bröllop, haft kärleksfotosessioner och fotograferat SM-medaljörer, bara för att nämna några få saker jag har gjort. Ändå är fotografering en väldigt liten del av min totala omsättning (jag är också IT-konsult och apputvecklare). Men jag hoppas kunna öka på den under året som kommer nu.

Ett vackert brudpar på ett höstbröllop

Ett vackert brudpar på ett höstbröllop

Eftersom fotografering är en sån liten del av min omsättning, har jag lyxen att frossa i det jag brinner för, så 2016 kommer att innehålla mer av sånt! Jämställdhet och ett genustänk kommer alltid att finnas där, i allt jag gör. Och så älskar jag såklart att dokumentera bröllop, att portättera människor och olika talanger för det de är (och gör) samt såklart, att fånga det där magiska ögonblicket i fotosessioner med kärlekstema.

Januari har redan börjat bokas med fotosessioner, och det kommer att bli häftiga sessioner kan jag lova er! Det kommer jag självklart att skriva om!

Pride 2016

Pride 2015

En stark kvinna

En modell visar musklerna

Men tills dess, jag hoppas att ni fortsätter besöka mig här och att ni gillar det jag gör. Skriv mer än gärna en kommentar när ni får feeling – jag lovar att svara på allt. Eller varför inte kika in på min Facebooksida eller Instagramkonto där jag försöker lägga upp bilder och tankar på regelbundnare basis.

Ett fint ögonblick i en kärleksfotosession.

Ett fint ögonblick i en kärleksfotosession.

Vi ses och hörs under 2016 året! 🙂

Ett event i spegelsalen på Grand Hotel

Ett event i spegelsalen på Grand Hotel

/Georgios

Fotografering i Stockholm, dansare Lana Murphy och Hampus Norberg

Hampus Norberg och Lana Murphy

Det var ett tag sen jag skrev nu, det beror på att jag har varit på semester i Japan. Ett otroligt häftigt ställe där jag gatufotograferade en del med ett nytt objektiv (som jag inte kunde låta bli att köpa). Det kommer ett inlägg om den resan senare, men faktum är att jag har en hel hög med saker jag har gjort och inte hunnit berätta ännu! Vi börjar med en session i högsommarvärme, närmare bestämt juli, tidigare i år.

Jag fick den stora äran att få två tiodansare på elitnivå (bl a är de SM medaljörer) framför kameran. De önskade fotografier med kontraster – vackert mot förfallet. Skönheten skulle såklart dessa vackra dansare stå för, så det gällde att hitta ett område som dög till temat. Det finns några ställen i Stockholm som är förfallna, men just en plats är min favorit; Atlasmuren.

Efter att ha pratat med dem om sig själva och sitt dansande ett tag, började jag få en bild av dessa två. De är väldigt starkt knutna till varandra via dansen. De har varit ett danspar sen riktigt små, har tävlat många gånger i olika sammanhang och känner varandra väldigt väl. De kompletterade varandras meningar och betedde sig som två tvillingar som har växt upp tlilsammans hela livet. Som gammal dansare kunde jag själv relatera till detta, man får ett speciellt band till varandra när man är danspartners, det är svårt att beskriva.

”-Jag vill ha en sån här bild”. Säger Lana och vänder sin smartphone mot mig. I den ser man en bild på ett par i mörket med orange silhuettljus, den ser väldigt melankolist ut.

Vi pratar vidare och jag får en idé av vilka typer av fotografier de önskade, och vad jag själv kunde tillföra som fotograf. Vi började fotografera mot en vägg full med grafitti och de levererar danspose efter danspose, professionellt, stilrent och vackert. ”Jag kommer behöva mer minneskort” kommer jag på mig själv tänka, varje bild blev liksom perfekt, det var bara jag som behövde matcha detta med mitt ljus!

För att kunna leverera samma kvalitet på fotografierna som de med sin dans, behövde jag lite mer avancerad ljussättning kände jag. De ville ha kontraster, jag bestämde mig för ett kallt och ett varmt ljus tillsammans mot det förfallna och det vackra.

Värme och kyla, skönhet och förfall. I harmoni

Värme och kyla, skönhet och förfall.

Härnäst förflyttade vi oss till en gång med neonlampor, jag bytte till vidvinkelobjektivet, bländade bort nästan allt ljus som neonlamporna gav upphov till i gränden och utnyttjade dem mer som linjer för ett djup och ett ledande av blicken i bilden, tillsammans med två blixtar fick vi dessa fotografier:

Tango i mörker

Tango i en mörk gränd

Lana och Hampus

Lana och Hampus

Fotografering tar tid. Det finns så mycket som ska stämma, ljuset, komposition, modellerna, kamerans position, you name it. Efter att ha fotograferat i tre olika miljöer började tiden rinna ut och vi hade tid för en plats till. Jag bestämde mig för dörren som har ett riktigt häfitigt mönster. De som har sett mina tidigare fotografier kanske känner igen den.

För att dansarna skulle matcha den hårda bakgrunden med lite hårdare attityd frågade jag Hampus om han kunde tänkas fotograferas med bar överkropp. Det kunde han, förutsatt att han fick lite tid för att göra situps och lite armhävningar såklart!

Dans med kontrastfull bakgrund

Dans med lite hårdare stil

I vad som kändes som en kvart, hade ett par timmar passerat och tiden var ute. Vi började packa ihop våra saker och förberedde hemfärd. ”-Vad roligt att fotografera och få lite direktioner av en fotograf”, säger Hampus och förvånade mig lite grann. Dessa två kan väl ändå inte vara främmande för att stå framför en kamera? Det visade sig däremot att dessa två har tagit sina bilder rätt mycket på egen hand och inte lika mycket med en professionell fotograf på det här sättet.

Det kändes både roligt och hedrande att ha fått förtroendet att vara fotografen som fick fotografera dem! Lite visste jag då, att det skulle vara bland deras sista (om inte den sista) fotosessionen de hade som professionella dansare. Lana och Hampus bestämde sig senare i hösten 2015 att avsluta sina långa karriärer inom tävlingsdans och gå vidare med annat. Kanske var det därför Lana bad om den där silhuett-bilden, jag vet inte.

Lana Murphy och Hampus Norberg

Lana Murphy och Hampus Norberg

Ibland blir det ju bara fel! Fotografering som en (icke) exakt vetenskap

För sent.

Ibland kan man inte låta bli att förundras över alla fantastiska fotografier där ute. Man får känslan av att det räcker med att köpa en kamera, gå ut och ”klick, klick, klick” – tre perfekta fotografier att skicka till print och hänga på väggen eller ut på nätet för display. Enkelt!

Men det funkar inte riktigt så, eller hur? Jag fotograferar i helmanuellt läge i princip hela tiden. Det gör att jag missar något ibland. Det finns så många saker som kan gå fel; vinden börjar blåsa, blixten slår inte, en felinställd exponering, fokus hamnar lite snett.. Ja, you name it!

Så, självklart vill man ju alltid visa sina bästa bilder, och det är vad alla gör. Men tänk om, bara för skojs skull – att man skulle visa de fotografier som inte riktigt lyckades komma igenom den där benhårda sållningen. Ni vet, de som man känner, ”bättre att kunden inte ser det här”.

Här är några av mina som ännu inte försvunnit från hårddisken eller gått igenom någon efterbearbetning. Alltså, direkt från kameran, håll till godo!

Och där kom vinden..

Och där kom vinden.. Och vad är det där till höger? Ett paraply?

Hoppsan. ETTL är inte helt perfekt ibland

Hoppsan. Här fick jag ju ingenting rätt!

Vänta nu, är det där en mobiltelefon??

Vänta nu, är det där en mobiltelefon?

OK, där hamnade skärpan lite fel. Och kanske var inte blixten så välplacerad!

OK, där hamnade skärpan lite fel. Och kanske var jag inte så rätt placerad i förhållande till blixten..