Idag är jag glad! Jag är nyligen hemkommen efter en underbar preshoot med ett par som ska gifta sig i oktober och har valt mig som deras bröllopsfotograf. Vilken ära! Och vad roligt vi hade!

Jag kommer inte visa något foto från den sessionen just nu, kanske mest för att bilderna fortfarande är på minneskortet i kameran och jäser. Som sagt, nyss hemkommen.

Eftersom det är ett par som jag känner och som jag har fotat under andra omständigheter tidigare känner de sig rätt bekväma med mig och det blir fantastiska bilder då tycker jag. Det är så viktigt för mig, att få det där naturliga hos paret och låta dem interagera med varandra och låta mig dokumentera det som sker. Visst, jag kan bestämma -var- de ska stå och kanske lite vad de ska göra, men 80% av bilden är inte jag som styr, det är de jag fotograferar som gör det jobbet.

”Att fånga samspelet, att dokumentera det naturliga, med så lite eller inget poserande alls.” 

Det står under fliken ”Tjänster” här på hemsidan – det är något jag inte kan tumma på, det är centralt och det är vad jag gör som fotograf.

Plötsligt känns det som om jag har bränt alla broar för att få Calvin Klein att ringa mig och erbjuda mig jobb som fotografen för deras nästa photoshoot (har ni sett deras senaste underklädeskampanj än, vad tycker ni?).

I alla fall, jag avviker från ämnet – preshooten och min fotografiska stil. Jag pratade med dem om det, och till min hjälp vände jag mig till mina inspirationskällor. De fotografer jag sneglar åt när jag låter mig inspireras. Visserligen är det en hel del fotografer som jag får inspiration av, men det finns två som tilltalar mig lite extra mycket, och den ena är såklart Joe McNally som jag har nämnt i tidigare inlägg men också en fotograf vid namn Joe Buissink.

Nu slog det mig att båda heter Joe.

I korthet kan man säga att Joe (Buissink) är en dokumenterande fotograf som prioriterar att fånga ögonblicken, stämningen och känslan i bilden. Många gånger till priset av det tekniska, hans bilder kan bli felfokuserade eller lite fel exponerade. Det är sånt man får ta, menar han. Joe (McNally) däremot är tekniken själv, han lämnar ingenting till slumpen, 100% kontroll gäller där.

Så föga förvånande – jag hamnar någonstans mitt emellan. Jag överlämnar bara en del till slumpen, (vilket gör att jag får bära med mig en hel del utrustning för att täcka vissa scenarios, men jag är ändå rätt stark, så det är OK). Men jag letar samtidigt ständigt efter ögonblicken när jag fotograferar. När jag får båda två i samspel; ett vackert ögonblick i en av mig, kontrollerad miljö – Wow!

Så preshooten är klar och om en månad gifter de sig, och jag älskar bröllop! Jag har i skrivande stund, två stycken bokade och tidigare i juli, ett jag inte kunde fotografera då jag var upptagen med annat, så otroligt trist. Jag hoppas på fler bröllop under 2016!

En sista sak som är värt att nämna när det kommer till bröllopsfotografering, om du vill prova det utan ansvaret att leverera. Nästa gång du är gäst på ett bröllop, ta med dig en kamera och leta efter ögonblicken! Jag gör det hela tiden, här är några jag har fått;

Intåg – bruden ser alla gäster för första gången och jag fångar hennes reaktion

Utomhusbröllop, naturens krafter gäller. Här gör sig vinden påmind.

De nygifta går iväg för sin fotosession. Jag fångar detta ögonblick med mitt zoomobjektiv från långt håll.

I väntan på brudparet. En av brudnäbbarna tittar åt mitt håll.

Bruden skickar ett subtilt budskap till gästerna.