Monthly Archives: augusti 2014

Att alltid tänka på ljuset när man fotograferar

”Det där fixar jag på datorn sen”

Ett allt för välbekant citat, och när jag började fotografera porträtt var det mer en regel än ett undantag, alla fotografier jag tog behövde någon form av efterbearbetning. Och nu menar jag inte effekter och viss förstärkning av fotot, för det gör jag fortfarande. Det jag pratar om är att fixa skuggorna på modellen, ta bort oönskade rynkor eller rätta till ljus som har hamnat fel. Det var en tidskrävande process och ibland blev det helt enkelt inte tillräckligt bra. Jag förlorade många foton som var i grunden bra, men inte tillräckligt för att kunna använda!

Med tidens gång har jag lärt mig att använda ljuset till min fördel. Jag kan se, tolka och även förutsäga ljusets betydelse och språk i mina fotografier, jag är väldigt strategisk när det kommer till ljus, det är absolut det viktigaste för mig och mina fotografier.

Jag kan inte påstå att jag inte fått starka influenser från min första fotobok som jag fick av min fru. ”Hot shoe diaries” av Joe McNally heter den och var helt klart en puff i en riktning där jag som fotograf vill nå. Trots sin förkärlek för Nikon, är han en förebild för mig 🙂 Han är världskänd för att använda ljus som sitt språk i sina fotografier. Mest i form av blixtar eller s.k. ”Speedlights”. Med ytterligare krav från National Geografic, som han har arbetat för i flera år, att aldrig efterbearbeta ett fotografi har han lärt sig metoder att använda ljuset i detalj som han vill ha det för att få bra fotografier.

Har du precis börjat med fotografering och vill få en någolunda bra bild i mökrer så har du sannolikast en Speedlight i ditt arsenal som du sätter på kameran när det behövs. Joe är ökänd för att ibland använda 20-30 st trådlöst! Personligen har jag två i nuläget och klarar mig fint med dem, men visst kan jag ibland längta efter fler.

Joe McNally

Klassiskt Joe McNally, nöjer sig aldrig med en blixt

Härom dagen fick jag äran att fotografera en vän till mig som har en fantastisk personlighet. Han är en person som bokstavligen strålar av energi och har den där lite kaxiga-roliga utrycken, det var ingen snack om saken, mina blixtar behövdes, jag behövde fånga just den energin på bild.

Tiden var knapp, jag hade mindre än en timme på mig att planera på plats, att sätta upp allting, få det att hamna exakt som jag vill ha det och försöka göra det på fler än ett ställe så att han kunde få olika scener i sina fotografier. På det, ville jag också testa en ”filmstjärne-look”. Vi hann med två olika scenarios och mitt test.

 

Kaxig, energifull och med utstrålning – klassiskt Toivo

Att använda blixt ger två omedelbara fördelar, ena är att man får möjlighet att balansera ljuset på motivet med bakgrunden och det andra är att man får full kontroll över skuggorna (och rynkorna). För Toivo ville jag ha lite skuggor, han har ett ansikte som klarar det. Så jag använde en blixt på min vänstra sida och en silver-reflektor på min högra sida för att ta bort de skuggor som blev lite för starka. Efterbearbetningen på datorn var att snygga till färgerna lite grann – en process som tog ca en minut. Jag fotograferar också alltid i RAW (ett rå-format), så att jag får all information i fotot som min kamera kan registera för att sedan använda i efterbearbetningen.

Tekniknörderi: Med mig i fotosessionen hade jag två ljusmodifierare, en softbox och ett paraply. Eftersom paraply sprider ljuset mycket mer än vad en softbox gör så skulle jag få spill-ljus på den vita skjortan och därmed få obalans i ljuset. Av denna anledning använde jag min softbox istället, då fick jag en koncentration av ljuset på ansiktet. Det går att se på skjortan att den blir snabbt lite mörkare ju längre ner den kommer. Tyvärr fick skjortans krage lite för mycket ljus, men det är inte så märkbart. Softboxen är placerad alldels utanför bild för att få mjukt ljus.

_MG_1937

Klicka på bilden för att få den större (och bättre)

Mitt experiment med filmstjärnelooken var en enkel uppsättning, jag ville ha honom titta in i ljuset som skulle se ut som en spotlight. Så jag satte upp en blixt och en s.k. ”snoot” som kan beskrivas som en formbar kon i tyg (just den jag har) och kunde därför fokusera ljuset. I efterbearbetningen gjorde jag den svartvit och lättade upp vissa skuggor då jag bara hade en enda ljuskälla.

 Det var däremot inte en naturlig look för Toivo, jag bad honom vara lite arg mot ljuset i ett försökt att få det lite artistiskt. Jag tog några fotografier men det var inte förrän Toivo blev, ja.. Tovio som det blev bra!

Toivo är sig själv!

Toivo är sig själv